Modernisten Curt Breiland
Minnesutställning på Galleri Konst & Kamera, Västertjäl, Sidensjö, till 26 aug.

Konstnären Åke Hultman fortsätter att varje sommar presentera en intressant utställning på sitt Galleri Konst & Kamera. I år handlar det om en tillbakablick på ett konstnärskap som kanske få känner till, om tecknaren och målaren Curt Breiland (1918-2002) som tillbringade mesta delen av sitt liv i Forsmo i närheten av Sollefteå. Tillsammans med sin familj bodde han i en liten stuga på 29 kvadratmeter, så småningom kompletterad med en ännu mindre ateljé på endast 5 dito. Det är möjligt att det sparsmakade utrymmet förklarar hans små bilder, ofta runt tio gånger tio centimeter, eller så sökte han det begränsade formatet för dess paradoxala förmåga att fånga det universella i en glimt, i dess minsta gemensamma nämnare. När jag går runt i utställningen växlar perspektivet ständigt mellan det intimt närgångna och det kosmiskt storslagna, utan att jag riktigt kan förstå vad det beror på.

Curt Breiland, Vit pelare (1971).

Den nonfigurativa konstruktivismen, som det här rör sig om, vilar på en mytisk tradition från Malevitch svarta kvadrat till Mondrians intellektuella spelplaner och den svenske Olle Bertlings spetsfyllda dramaturgi. Det handlar alltså om ett ytterst sofistikerat abstrakt språk, som Curt Breiland tog till sig och gav sitt eget personliga tonfall. I grunden finns naturen med dess former och visuella principer, men för att komma närmare och djupare in i naturens tillstånd och framförallt människans upplevelse av helhet och andlighet krävdes förenklingar och reduceringar. Samtidigt skapade leken och konstruktionerna av färg och form egna visuella ”rena” uttryck till glädje för ögat och fantasin. Att Curt Breiland pendlade mellan det öppna och blundande ögat förstår man av titlar som ”Asfaltblomma”, ”Snösträngar”, och ”Blues” eller ”Hyllning till Anton Webern”.

Åke Hultman har valt att placera merparten av målningarna som objekt i upplysta lådor längs väggarna. På det sättet, medvetet eller inte, får bilderna en fysisk dimension som ytterligare förstärker dess strävan mot det ikonografiska, som avbilder av något annat och något bortom. Målningsobjekt är kanske en bra definition på Curt Breilands arbeten. Han verkade även lägga stor vikt vid inramningen som kanske en aktiv del för gräns och övergång. I ”Krökt ljus, hyllning till Albert Einstein”, med en svagt buktande vit linje mot svart bakgrund, är den svarta ramen mjukt rundad vid hörnen. Ibland fortsätter målningen utanför ramen, som i ”Längst bort i rymden såg jag jorden blå - Gagarin” där en liten blå punkt lämnat, eller placerat sig bortom, den kompakt svarta utgångsbilden. I ”Slocknande sol” (1978) hänger en svart cirkel med gula elliptiska inslag fritt svävande under en lika svart kvadratisk duk. Målningarna snuddar vid scenografier, som utkast till metafysiska iscensättningar. Det är inte svårt att jämföra det nogräknade formatet till poesins haikudikter, hur några få knappa anslag plötsligt kan öppna upp världen.

Curt Breiland, Längst bort i rymden såg jag jorden blå – Gagarin.

Utställningen, med sina femtiotal verk, är kort sagt imponerande och jag vill verkligen uppmana alla att åka till Västertjäl för att ta del av en konstnär som nu, om inte förr, visar sin plats i den Ångermanländska (och svenska) konsthistorien. Var och varannan bild ruvar på hemligheter, underfundiga detaljer och överraskande bildlösningar. Några exempel: Det vita strecket som magnifikt solo står uppställt mot en blå bakgrund i ”Vit pelare”. Det ljusa fältet i mitten som avbryter den långa och horisontella svarta målningen, i ”Hyllning till Marconi”. Och, naturligtvis, i mitt tycke den mest aparta och underligaste målningen, ”Månsken över Ångermanälven”. I springan mellan det naturalistiska och det geometriska har konstnären valt en tredje väg där han inkorporerat de båda i en hybrid, som mitt öga, hur mycket jag än försöker, inte kan hitta någon stödpunkt i. Ändå dras jag oupphörligen till målningen, till den svindel som uppstår.

Den sistnämnda bilden finns i en glasmonter, tillsammans med bland annat några av de märkliga, kryllande teckningar han skapade före måleriet. En vackert inbunden bok med presentation av Breiland och ett stort bildmaterial finns också tillgänglig, speciellt producerad för denna minnesutställning.

Se mera om boken på
http://www.blurb.com/books/3389832

Text och foto: Jan K Persson

Volym 2012-08-20